Stöd och hjälpStöd och hjälp
Vägar till hälsaVägar till hälsa
Vad är psykisk ohälsa?
Begreppet ”psykisk ohälsa” innefattar ett stort antal tillstånd och yttringar. Generellt sett handlar det om att inte må bra mentalt, allt från att vara stressad i vardagen till att befinna sig i en djup depression eller att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Orsakerna är också mycket varierade och kan till exempel bero på upplevelser, sjukdomar, utbrändhet, hormoner, biverkningar från läkemedel eller kemisk obalans.
Kategorier och begrepp
För att kunna få en någorlunda översikt över vilka olika tillstånd som faller under rubriken psykisk ohälsa har Folkhälsomyndigheten i samarbete med olika myndigheter sammanställt en presentation om ämnet. Några huvudkategorier är de följande.
Psykiska besvär
Något står inte helt rätt till. Sömnsvårigheter eller magont på grund av stress, nedstämdhet orsakad av en tråkig händelse eller oro inför något som ska ske. Det här är något som de flesta människor upplever flera gånger i livet men brukar vara övergående och kan ofta avhjälpas med vissa förändringar eller att de löser sig med tiden. Ett exempel kan vara huvudvärk som beror på att en person har för mycket att göra, vilket kan avhjälpas genom omprioriteringar eller att arbetsbördan fördelas till flera personer. Det är också vanligt med nervositet eller magknip inför ett prov eller en flygresa, vilket oftast går över direkt efteråt. Psykiska besvär kan vara mer eller mindre allvarliga men är alltid tecken på att den mentala hälsan inte är på topp.
Psykiatriska tillstånd
När psykisk ohälsa kräver en diagnos brukar uttrycket psykiatriskt tillstånd användas. Här har personen i fråga en längre historia av psykiska besvär och problem som påverkar hela dennes livskvalitet. Med hjälp av test och undersökningar kan en psykolog eller psykiatriker utreda hur det står till med patienten. Det kan röra sig om en djup depression med självmordstankar, tvångssyndrom, psykoser eller missbruk.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Här är det oftast frågan om problem som uppstått från födseln eller barndomen och som har att göra med hjärnans signaler och utveckling. Inom den här kategorin finns till exempel autism, ADHD och Tourettes syndrom.
Kombinationer och olika behandlingar
Ibland kombineras de olika kategorierna med varandra och kan därför komma att kräva flera sorters behandlingar. En person som lider av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan till exempel känna sig deprimerad på grund av de problem som uppstått på grund av den. En människa som varit stressad länge kan hamna i en djupare depression eller ett svårt missbruk. Det är inte alltid så lätt att ställa en enkel diagnos och den bästa behandlingen består ofta av flera tillvägagångssätt, till exempel medicinering i kombination med samtalsterapi eller fysiska aktiviteter. Den som lider av psykisk ohälsa är inte alltid medveten om sitt tillstånd och därför kan personer i dennes omgivning bli till stor hjälp. Det är dock viktigt att aldrig försöka ta saken i egna händer utan att först söka rådgivning för att hitta det bästa tillvägagångssättet.
Symptom på psykisk ohälsa
När en person lider av psykisk ohälsa kan symptomen vara oerhört varierande. Ibland är de mycket uppenbara, till exempel humörsvängningar eller sorg efter en skilsmässa, medan andra är mer subtila och inte ens är evidenta för den som är drabbad. En människa som mår dåligt kan också leva i förnekelse eller vara extremt duktig på att dölja sitt sinnestillstånd för omvärlden.
Symptom på psykisk ohälsa kan enligt Psykologiguiden vara mer eller mindre svåra. Några exempel är:
- Akuta symptom – yrsel, hjärtklappningar eller svettningar.
- Ändrat beteende – humörsvängningar, bristande tålamod, tillbakadragenhet.
- Yttre förändringar – bristande hygien, trötthetstecken.
- Olämpliga reaktioner – känsloutbrott som inte passar situationen.
Att känna och erkänna
Om det är en närstående som mår dåligt är det ofta lättare att se oroväckande förändringar än om det är en person som inte är en nära vän. Det är också ganska vanligt att individer som lider av psykisk ohälsa inte vill erkänna sina problem för andra eller ens sig själv. Ibland beror det på skam, exempelvis att det känns pinsamt att ett visst tvångsbeteende eller missbruk uppstått. Andra gånger försöker den drabbade ignorera symptomen då han eller hon tycker att det är för jobbigt att ta itu med dem, vilket är relativt vanligt vid ätstörningar eller för den som lever i ett ohälsosamt förhållande. Ytterligare ett skäl kan vara att den som mår dåligt inte vill leva längre och därför gör allt i sin makt för att dölja sina suicidala tankar för att inte bli stoppad.
Vad händer sen?
Bland det viktigaste en person med psykisk ohälsa kan göra är att prata om sina känslor med en vän eller en terapeut. Att inse att många andra upplever liknande saker kan utgöra ett stort stöd och det upplevs ofta som lättande att känslorna och tankarna inte är onormala eller ens unika. I Sverige finns det en hel del organisationer och föreningar som arbetar mot psykisk ohälsa där den som antingen är drabbad eller som är anhörig kan få råd och stöd. Det finns även hjälplinjer att ringa eller skriva till och den som vill kan förbli helt anonym.
När den första kontakten etablerats och samtalskanalerna öppnats är det dags att finna sätt att må bättre på. Ibland är det frågan om enklare förändringar, till exempel att omstrukturera arbetsrutinerna eller att börja träna. Många gånger krävs dock lite mer djupgående metoder som terapi och gruppsamtal. En erfaren psykolog kan ofta komma med både stöd och råd för hur livet kan vändas till det bättre men det gäller att ha lite tålamod. Rom byggdes inte över en natt!
Psykisk ohälsa bland unga
Det råder en oroväckande ”trend” bland unga människor i Sverige som har med deras psykiska hälsa att göra. Undersökningar har visat att nästan hälften av alla personer mellan 16 och 29 års ålder lider av saker som stress, sömnsvårigheter och allmän oro. Även yngre barn drabbas idag oftare av oro och depression och tjejer är mer drabbade än killar.
Därför mår unga dåligt
Anledningarna till att många unga mår dåligt är flera, men till de främsta orsakerna hör alltför hårda krav på sin egen prestation och att det inte finns tillräckligt med fritid. Självkänslan brister och det finns hela tiden en önskan om att vara bättre, smartare, snyggare och mer populär. Det här är något som tonåringar alltid kämpat med men idag är pressen större än någonsin.
Enligt vissa experter har även sociala medier påverkat ungas känslovärld. Här råder alltid en viss lyckomentalitet där alla vill visa hur kul och perfekt livet är, vilket kan leda till skam och avund. Internet har också lett till en ökning av mobbning från människor med falska profiler eller som de utsatta inte ens känner. Även den tryggaste person kan hamna i obalans om denne ständigt får höra hur värdelös han eller hon är, och därför ges så kallas cyberbullying allt mer uppmärksamhet.
Inte bara negativt
Det finns dock även en positiv sida som dagens teknik och öppenhet har medfört. Många ungdomar finner idag stöd online bland likasinnade personer och det har blivit mycket mer accepterat att tala öppet om sina känslor. Skolorna satsar också mer på information om hur en person som lider av psykisk ohälsa kan få hjälp och vart denne kan vända sig.
Hjälp för barn
Ett barn som lider av psykisk ohälsa har inte alltid så lätt att förklara hur det känns. Stress eller osäkerhet hos barn kan yttra sig i form av starka känsloutbrott, aggressivitet eller total tillslutenhet. Ju yngre barnet är desto svårare är det att kommunicera. Som förälder är detta självfallet mycket oroväckande och därför kan det vara klokt att först prata med sin läkare, som sedan kan hänvisa barnet vidare till en barnpsykolog.
Men vad händer om barnet mår dåligt på grund av sina föräldrar eller syskon? Många barn utsätts för våld i hemmet eller lever i familjeförhållanden som är allt annat än lämpliga. För den som märker att ett barn far illa i sitt hem är det livsviktigt att söka hjälp. Ett första steg, både för barn och vuxna, kan vara att kontakta BRIS, Barnens Rätt i Samhället, som är en organisation för barns välbefinnande och rättigheter. Hit kan alla söka sig under full anonymitet och inte bara få emotionellt stöd utan även praktiska råd och rekommendationer. Ingen fråga är dum och inget problem är för litet; det viktiga är att skydda barn till varje pris och det inkluderar deras psykiska välmående.
Suicidhjälpen – våga ta hjälp
Det är ett mycket tragiskt faktum att många människor tar sina liv varje år. I Sverige är det den vanligaste dödsorsaken bland personer mellan 15 och 44 års ålder, framförallt bland män. Att begå självmord är något oåterkalleligt och lämnar mycket djupa ärr bland de efterlevande. Det går dock att förebygga!
En vanlig missuppfattning om självmord är att den som väljer att ta sitt liv är feg. I själva verket handlar det ofta om att inte orka må så fruktansvärt dåligt längre, eller att det är bättre för alla om personen ifråga försvinner. Enligt hjälporganisationen Suicide Zero är det inte ovanligt att människor som räddats efter ett självmordsförsök senare inte förstår hur de hade velat dö. På organisationens hemsida finns det mycket vägledning om hjälp och stödlinjer att tillgå.
Att ta sitt liv kan lika gärna vara ett resultat av en långtidsdepression som en impulshandling vid en mental svacka, och för att självmordshandlingar ska stoppas krävs utbildning och information. Som närstående är det viktigt att vara extra alert om en vän eller familjemedlem börjar tala om att vilja dö eller fått förändringar i sitt beteende som är oroväckande. Var aldrig rädd för att fråga hur det står till – många människor som lider av mental ohälsa har inte själva kraften att öppna upp sig.
Vägar till ett lyckligare liv
Psykisk hälsa är något som alla människor förtjänar. Det handlar inte om att hoppa runt på små rosa moln hela tiden, utan snarare om att känna sig pigg, frisk och stimulerad. Att känna ett självvärde och att vilja göra nya saker. Visst händer det att du gråter en skvätt eller blir arg, men det är inte värre än att det går över och att du kommer över livets olika hinder.
Experttips för psykisk hälsa
Studier har visat att receptet på psykisk hälsa är en kombination av flera ingredienser. Det är till exempel viktigt att ta sig tid att reflektera över sitt liv och sin vardag, att prioritera rätt och våga säga både ja och nej när det behövs.
Även den kroppsliga hälsan är en avgörande faktor, och både läkare och psykologer är överens om att fysiska aktiviteter påverkar psyket mycket positivt. När pulsen slår lite hårdare och andningen blir snabbare frigörs olika signalsubstanser och hormoner som ger positiva känslor. Att ha sprungit en runda eller gått en promenad ger dessutom en känsla av att ha gjort något bra, vilket är motiverande och uppiggande.
Ytterligare en faktor som kan vara avgörande för mentalt välmående är att göra roliga saker. Det kanske låter lite luddigt men tyvärr känner många människor att de hela tiden måste vara duktiga och effektiva. Det leder till orimliga krav och ökar stressnivåerna. Att lägga pussel, att virka, att sitta i telefonen hela kvällen med en kompis, att titta på en såpa eller att lösa korsord är bra några exempel på kul aktiviteter som förgyller livet.
Kost och psykisk hälsa
Uttrycket ”du är vad du äter” används ofta i samband med fysiska sjukdomar eller övervikt, men är också mycket träffande för den psykiska hälsan. Det finns ett samband mellan en människas mentala välmående och dennes kostvanor på fler än ett sätt.
Ät väl för att må väl
När en person mår dåligt psykiskt kan det yttra sig i en hel del problematik runt mat och dryck. Det är till exempel vanligt med ångestätande eller att en orolig människa slutar äta helt. Andra ökar på alkoholintaget eller lever uteslutande på snabbmat. Alla dessa beteenden kan leda till ytterligare psykiska problem, för att inte tala om de fysiska konsekvenserna.
För att må bra behöver en människa äta hälsosamt och regelbundet. Det ger både kroppen och knoppen ammunition att bekämpa fysiska såväl som psykiska problem och ger en allmän känsla av tillfredsställelse. Hur du äter är också viktigt, och enligt Folkhälsan bör måltiderna intas i en lugn och trivsam miljö. När du tar dig tid att äta kommer du känna dig mätt längre men också stressa ner avsevärt. God, nyttig mat ger inte heller skuldkänslor och sakta med säkert blir den en viktig del av din hälsas alla aspekter.
Hör gärna av dig med frågor eller kommentarer genom att fylla i kontaktformuläret.